Varje människa ger upphov till en mängd sopor varje dag under hela sitt liv och är delaktig i den globala avfallsproblematiken.[1] Varje konsumtionsvara kommer inom ett tidsspann att vara förbrukad och slängd i soporna, men vad blir det egentligen av dem? Och vilken sophantering är bäst för miljön? Dessa frågor kommer besvaras under de kommande veckorna, men det vi vet idag är att det krävs resurser för att återvinna resurser.[2]
Västvärldens massiva konsumtion leder till stora mängder sopor och problematiken med detta är hur man ska handskas med dem. Länder använder olika mycket av de 4 behandlingssätten som är: materialåtervinning, förbränning med energiutvinning, deponering samt biologisk behandling.[3] Vi börjar med att redogöra för avfallsproblematiken i Sverige. I snitt slänger en svensk 458 kilo sopor per år.[4] Sveriges miljömål är att inte öka mängden avfall samt att överlämna ett samhälle till nästkommande generation då de största miljöproblemen är lösta. Några konkreta delmål för att lösa avfallsproblematiken är att öka återanvändningen av hushållsavfall och att säkerheten och hälsan för anläggningsarbetarna ska öka.[5]
I snitt slänger en EU-medborgare 481 kilo sopor per år och om man jämför Sverige med de övriga EU-länderna producerar en svensk mindre sopor.[6] I Sverige går 153 kilo avfall per person till materialåtervinning till skillnad från EU-ländernas i genomsnitt 131 kilo. I EU-länderna finns det en stor variation mellan hur mycket hushållsavfall ett lands befolkning slänger. Enligt statistik från Eurostat slänger varje dansk invånare 747 kilo medan rumäner, polacker och estländare slänger ca 300 kilo. Danmark ansvarar därför för mer än dubbelt så mycket hushållsavfall som rumäner, polacker och estländare.[7] Återvinning som är ett av behandlingssätten för avfall, varierar stort mellan länderna i EU. Sverige ligger på topp 3 inom EU av att ta till vara på avfallen, då Sverige endast deponerar 3 kg per person jämfört med 146 för hela EU.[8] Det finns länder som deponerar 100 procent av hushållsavfallet såsom Serbien och Makedonien.[9]
Avfallsproblematiken är ett globalt problem. EUs förhoppningar är att alla länder ska producera under 300 kilo sopor per person. Men i dagsläget uppfylls inte detta mål då en EU-medborgare i genomsnitt slänger 481 kg sopor.[10] Men detta kan jämföras med en medborgare i USA som står för över 730 kilo sopor varje år.[11] Denna avfallsproblematik vi står inför är ett världsomfattande dilemma.
Länderna i världen ansvarar för olika mängd avfall. Exempelvis är USA en ekonomisk stormakt med en stor befolkning samt ett land med mycket naturresurser, vilket leder till att de producerar enorma mängder sopor. Enligt statistik deponeras 90 % av USAs hushållsavfall till andra länder såsom Japan, Schweiz och Danmark. Trenden förekommer även i andra delar av världen såsom Australien, Finland och Medelhavsländerna. I utvecklingsländerna deponeras också stor del av avfallet i soptippar men i detta fall utan kontrollering.[12] De stora soptipparna i utvecklingsländerna beror inte bara på lokalbefolkningen utan stora delar av dessa sopor deponeras från utlandet vilket påverkar miljön och hälsan för befolkningen i de landen.
[1] Sopsorteringguide, Stockholmstad renhållningsförvaltningen, 2005
[2] Sopor hit och dit - på vinst och förlust, Formas, 2004
[12]http://www.naturvardsverket.se/Nerladdningssida/?fileType=pdf&downloadUrl=/documents/publikationer/afr-r-260-se.pdf
Kommentera