avfallvgy.blogg.se

Alla äger kläder som förr eller senare kommer att slitas ut och bli omoderna. Men vad ska man då göra med sina kläder? Slänga eller skänka och till vilken organisation? Runt om i landet finns det flera organisationer som skänker kläder till fattiga i ex. Afrika. Är det inte underbart att vi i Sverige kan göra nytta för de mer behövande genom att skänka våra gamla kläder? Men så är inte fallet, sanningen är den att vi istället stjälper den afrikanska befolkningen mer än vad vi gör nytta. I detta inlägg kommer det redogöras för varför vi bör vara uppmärksamma när det gäller att skänka kläder till välgörenhetsorganisationer och hur dem handskas med dessa sett ur en social, miljömässig och ekonomiskt perspektiv samt hur vi kan komma fram till hur vi bör bära oss åt för att uppnå en hållbar lösning gällande vårt klädavfall.

Först och främst ska vi reda ut problematiken med att skänka kläder till fattiga i Afrika. Länder som Angola, Ghana, Tanzania, Uganda och många fler flödar över av begagnade kläder från Europa, USA, Japan och Kanada vilket skapar en hel del förödande konsekvenser. Konsekvensen är att den inhemska textilindustrin har konkurrerats ut och totalt har man beräknat det att vara 400 000 människor i enbart Uganda som blivit arbetslösa. Ilska samt protester har på senare tid växt sig större då detta ger stora sociala problem och är ett hinder för u-länderna att utvecklas. Kolumnisten Selassie Ameko skriver i Ghana Chronicle att han vill förbjuda begagnade kläder i samhället med förklaringen att: ”Det finns ingen framtidsutveckling för vårt land med inflöde av begagnade kläder, vi måste bygga upp en egen tillverkning och inte acceptera denna ickeproduktiva ekonomiska hantering.”[1]

Exporten av kläder från välgörenhetsorganisationer är stor och anledningen beror på de ekonomiska aspekterna. Industrifacket har gjort en undersökning som uppmärksammar att när du skänker till välgörenhetsorganisationer exporteras 80 % av våra begagnade kläder som sedan säljs vidare i ett fattigare land över hela världen från Afrika till Latinamerika[2], 10 % går till nationella secondhand butiker och det resterande 10 % går till förbränning.[3] Handeln resulterar i höga vinster och har beräknats av Industrifacket att uppnå ca 100 miljoner kronor per år på insamlingarna.[4] Det förekommer mycket svart handel inom välgörenhetsorganisationerna som ex. organisationen UFF. De utger sig för att donera kläderna men i själva verket handlar organisationen för egen vinning. Kläder transporteras och säljs vidare i olika afrikanska länder, vinsten går sedan tillbaka till UFF genom om faktureringar men i den svenska redovisningen står det att kläderna skänkts vidare till andra organisationer och redovisas som en biståndsorganisation.[5]

Hur skall då problemet lösas? Först och främst måste alla rika nationer stoppa exporten av begagnade kläder eftersom detta hindrar Afrikas samhällsstruktur att byggas upp. En större granskning av Sveriges välgörenhetsorganisationer bör genomföras för att se om de står för vad de utger sig för att vara. En förändringar måste till, Sverige bör expandera antalet secondhandbutiker. I detta fall spelar inte bara problematiken i samhällsutvecklingen i Afrika in utan också den miljömässiga aspekten. Transporterna är långa och ej hållbara vilket är ett annat argument varför man ska satsa på att återvinna kläder inom Sveriges gränser. Enligt Johan Oljeqvist, vd på Myrorna menar att det är modernt med begagnade kläder för att folk vill skapa sin egen stil vilket innebär att det finns en växande marknad för Secondhandbutiker i samhället.[6] De rika länderna som skänker till välgörenhetsorganisationerna bör se över källan till problemet, vi konsumerar för mycket kläder vilket genererar stora mängder av klädavfall. Standarden som västvärlden idag lever i är ohållbar eftersom det ständigt skapar ett högt tryck på jordens resurser.

Här i Sverige, långt borta från Afrika blir man lätt naiv och vill hjälpa fattiga människor. Tanken att skänka klädet till Afrika är god men dock bör man ta reda på hur klädhanteringen verkligen går till. Detta måste stoppas, vi förhindrar barn att växa upp i ett samhälle fullt av möjligheter eftersom kläd skänkningen leder till stor arbetslöshet men livet går vidare för befolkningen i Afrika som söker jobb på andra håll. Ett förslag på vart den arbetslösa befolkningen kan tänkas vistas på dagarna är på de enorma soptipparna som finns runt om i Afrika trots att deras hälsa sätts på spel. Problematiken är stor men för att det ska ske en utveckling så krävs det att alla kämpar tillsammans och kritiserar välgörenhetsorganisationernas arbete i Afrika för att uppnå en hållbar utveckling för alla delar på jorden!